Språkproblem fara inom äldreomsorgen!

av | 12 juni, 2018

Norrländska Socialdemokraten skriver idag om att språkproblemen inom äldreomsorgen är så omfattande att de utgör en direkt fara för brukarna, som kan drabbas av både vårdskador och missförhållanden. SKL menar att den springande punkten är bristen på personal, och att bristen är så stor att arbetsgivarna måste ta in personal som är sämre på svenska. Tidningen Kommunalarbetaren som granskat ämnet skriver: “Bristen på personal inom äldreomsorgen är så stor att arbetsgivarna ser mellan fingrarna och anställer personal som inte förstår svenska.”
Elisabeth Antfolk, förtroendevald för fackförbundet Kommunal säger till tidningen: “Det finns inga som helst begränsningar på hur lite svenska man kan kunna.”

Tidningen berättar ett exempel om ett fall i Nyköping förra året då en äldre person ramlade i sitt hem och slog i huvudet. Personen larmade hemtjänsten, men ingen kom. På grund av språkproblem uppstod missförstånd. Först när nattpatrullen gick på sitt skift upptäcktes den äldre och fick hjälp upp.
Nyköpingsincidenten anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) som i en rapport tidigare i år slog fast att bristen på svenskkunskaper hos personalen inom äldreomsorgen är “ett riskområde”. Personalens dåliga svenska kan leda till att brukarna får omsorg och vård på ett felaktigt sätt, eller ingen vård alls. Och det kan leda till både missförhållanden och vårdskador, anser Ivo. Kommunal är kritiskt till att arbetsgivarna ställer för låga krav på svenska när de anställer inom äldreomsorgen. För det handlar inte bara om liv och hälsa, utan också om integritet och att de anställda ska förstå vilka rättigheter och skyldigheter de har.

Elisabeth Antfolk säger: “Det är ett otroligt övergrepp mot en människa att bli avklädd av någon som inte kan berätta varför.
På SKL, Sveriges Kommuner och Landsting delar man bilden av att språkbrister är ett problem just i hemtjänsten.
Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL säger till TT: “Det är klart att det innebär problem när man är ensam med brukare och ska gå hem till gamla människor utan att kunna språket. Man måste ju anpassa arbetsuppgifterna efter vad personalen klarar av.”
Samtidigt råder det enorm brist på personal. 70 procent av de offentliga arbetsgivarna uppger att de har svårt att rekrytera.
Annika Wallenskog säger: “Jag menar att man helt enkelt måste ta in folk som inte kan så bra svenska. Problemet kommer dessutom att öka. Antalet äldre kommer att öka med 45 procent de kommande tio åren.”
Hon anser också att det bästa sättet för att lära sig svenska är att komma ut i verksamheten och lära sig medan man jobbar.

Hon fortsätter: “Man får kanske gå vid sidan om till att börja med och sedan successivt lära sig arbetsuppgifterna innan man går ut själv. Jag tror inte att man lär sig svenska snabbare genom att vara hemma och till exempel läsa på SFI under en lång tid. Vi kommer dessutom inte att kunna klara av kompetensförsörjningen om det ska gå så långsamt.”
Nu inför valet lovar äldreminister Lena Hallengren och hennes parti en modell för hur personalen inom äldreomsorgen både ska ha goda omvårdnadskunskaper och kunna prata och förstå svenska. Exakt hur denna modell ska se ut är inte klart, men ska diskuteras fram i samråd med arbetsmarknadens parter.
Hon säger: “Det är otroligt viktigt att personalen inom äldreomsorgen förstår och kan tala svenska. Det är en fråga om trygghet. Vi lovar att skapa förutsättningar för att personalen inom äldreomsorgen både ska ha goda omvårdnadskunskaper och kunna prata och förstå svenska, exempelvis genom att de ska kunna kombinera arbete med språkstudier.”

TT frågar Hallengren: “Men ni har ju haft fyra år på er att göra detta?”
Hon svarar:”Det är först på senare tid vi har fått signaler och blivit uppmärksammade på det här problemet.”
TT frågar: “Men varför är det över huvud taget tillåtet att arbeta inom äldreomsorgen om man inte kan svenska?”
Och fortsätter med att som läkare får du ju inte göra det.
På detta svarar Lena Hallengren: “Det här är ett område där det finns väldigt stora behov av personal samtidigt som det måste finnas någon som kan möta de äldre. Vi har en het arbetsmarknad med sjunkande arbetslöshet. I de fall där arbetsgivarna inte kan hitta personal som både har rätt omvårdnadskunskaper och kan svenska, måste arbetsgivarna se till att de lär sig det.”

Socialdemokraterna menar att det är först nu på senare tid som de har fått signaler och blivit uppmärksammade på det här problemet?
Men detta “problem” har varit känt under lång tid för dem som velat lyssna på dem som jobbat inom omsorgen och då speciellt hemtjänsten, detta är inget nytt. Men är man inte villig att lyssna så kommer det som en chock när nu socialdemokraterna får reda på det.
Sen är svaret på frågan som TT ställer härnäst signifikativ för sådana som tror de är (störst, bäst och vackrast) men i själva verket inte kan något alls om dessa saker. När ministern säger att det får arbetsgivarna se till att de lär sig det.
Men är det inte så att det är något som SFI ska lära ut innan de överhuvud taget ska få söka sådana arbeten?

Och är det inte staten alltså regeringen som ska se till att detta efterföljs?
Enligt mig är detta ytterligare ett bevis på att Löfvenregeringen levererar den mest inkompetenta regering som skådats i Sverige.
Denna inkompetens är tyvärr inte bara i regeringen utan den har spridit sig till landstingen/regionerna och ända ner till kommunal nivå.
Något som nu de gamla och sjuka får lida för och tyvärr kommer att få lida för under mycket lång tid då även ett regeringsbyte inte kommer att ändra på denna saken i det första, utan det kommer att ta lång tid.

http://www.nsd.se/…/sprakproblem-fara-inom-aldreomsorgen-nm…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *