Merit Wager: Det finns enligt Terje Torvik en mur av motvilja mot att ens tänka på ett nytt liv i Afghanistan hos många asylsökande. Och ofta förstärker de sökandes nätverk i Sverige dessa tankar.

Migrationsverkets återvändandesambandsman (lång titel!) i Kabul, Afghanistan, Terje Torvik, berättar om hur tiden i Kabul förändrat hans syn på återvändande afghaner som fått avslag på sina asylansökningar.

Jag såg att afghaner faktiskt återvänder till Afghanistan från olika europeiska länder. Från de personer som träffar återvändare fick jag veta att de som inte förberett sig hade mycket svårare att etablera sig. De som har planerat i förväg kan ha både pengar och ett tillfälligt boende som väntar, men de måste ha ansökt om det före avresan. Och lika viktigt är att de har en plan för sin fortsatta försörjning.

Terje Torvik säger också att han förstår de många unga afghaner som inte vill resa till Afghanistan, men många måste trots allt göra det om de inte bedöms ha skyddsbehov:

Jag är inte naiv, det är inte lätt att återvända. Men de flesta kan etablera sig som entreprenörer. Det råder brist på exempelvis elektriker, plåtslagare, snickare, bilmekaniker, kockar, personer som talar engelska och it-tekniker.

Det finns enligt Terje Torvik en mur av motvilja mot att ens tänka på ett nytt liv i Afghanistan hos många asylsökande. Att nå igenom den muren är en stor utmaning. Och ofta förstärker de sökandes nätverk i Sverige dessa tankar. Detsamma har jag skrivit om otaliga gånger på den här sajten, om att många som tror att de hjäper i stället stjälper.

Att diskutera återvändande, skriver Migrationsverket, är ofta svårt för handläggarna eftersom det gör de asylsökande ledsna och upprörda (nu är ju handläggarna inga terapeuter utan statliga tjänstemän och bör agera som sådana. Min anm.). Det är många som har satsat allt på att ta sig till Sverige och ser i många fall ingen framtid i landet de måste återvända till. Terje Torvik:

Konsekvenserna av att inte prata om återvändande är att de som återvänder kommer oförberedda till Afghanistan. Det vi inte gör här i Sverige blir tiofalt värre där i Afghanistan. Vi ska inte vara rädda för det vi gör utan för det vi inte gör. Det var först när jag arbetade i Afghanistan som jag förstod det fullt ut. Själv känner jag större trygghet i mitt arbete med återvändande efter tiden i Afghanistan än före.

Om säkerhetsläget i Afghanistan, hur han ser på det, säger Terje Torvik:

Det varierar kraftigt. Under min tid i Kabul hörde jag två-tre explosioner och ett mindre antal skottlossningar, men man ska komma ihåg att jag var begränsad till en liten del av staden. Säkerhetsläget skiljer sig från provins till provins och från distrikt till distrikt. Jag besökte exempelvis Bamiyan, en provins 13 mil från Kabul, där det är mycket lugnt. I Bamiyan kunde vi röra oss utan något större säkerhetsarrangemang, men fattigdomen var väldigt påtaglig.

Kommentar: Inget av det han tar upp är grund för asyl eller uppehållstillstånd i Sverige.

Om varför han tror att så många afghaner absolut inte kan tänka sig att återvända till Afghanistan, säger han:

I grunden handlar det om bristen på framtidstro. Den beror på konflikten och korruptionen i landet.

Kommentar: Inte heller det ger rätt till att få stanna i Sverige, vilket många hjälpare /stjälpare tycks tro eller låtsas tro.

Till slut svarar Terje Torvik på frågan ”Är det fler länder som skickar tillbaka afghaner till Afghanistan?”:

Ja, i Kabul var vi flera utsända från EU-länder som regelbundet diskuterade mottagandet av personer som återvänder från Europa. Vi jämförde också våra stödprogram och under min tid utökade Frankrike och Tyskland sina stödpaket. Jag tycker att Sverige ger ett mycket bra stöd till de återvändande – om de vill ta emot det.

Kommentar: Finland utvisar också till Afghanistan, liksom de övriga nordiska länderna. I landet bor och lever ca 35 miljoner människor…

Här finns hela Migrationsverkets text.

Läs också:
•  Migrationsverkets återvändandesambandsman i Kabul, Kjell-Terje Torvik: ”Det jag har sett hittills visar att det går att återvända till Afghanistan.” – 8 mars 2017
•  ”De allra flesta utvisade afghaner möts av sina familjer, vårt mottagningscenter i Kabul står tomt.” – 31 augusti 2017
•  Det lever och bor 35 miljoner människor i Afghanistan. Det är inte ett land som alla hitkomna automatiskt har skyddsbehov gentemot. – 27 december 2017
•  Val 2018. Lagrådet smular sönder det osannolika ”utomrättsliga” förslag som okunniga politiker lagt fram om uppehållstillstånd för 9000 afghaner utan asyl- eller skyddsskäl – 28 mars 2018
•  Val 2018. Centerpartiet påstår att ”Sverige behöver ensamkommande”. Vem behöver dem och till vad i Sverige? Det är väl snarare i sitt eget land, Afghanistan som dessa unga män behövs. – 5 maj 2018

Merit Wager offentlig

Originalartikel här…

En reaktion på “Merit Wager: Det finns enligt Terje Torvik en mur av motvilja mot att ens tänka på ett nytt liv i Afghanistan hos många asylsökande. Och ofta förstärker de sökandes nätverk i Sverige dessa tankar.

  1. Pingback: Schengen avtalet kan förvandla gymnasieamnestin till en bumerang! | Utanför åsiktskorridoren

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *