Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, den nya bankomaten?

av | 4 augusti, 2018

Det är mycket som diskuterats rörande kostnaden av invandringen och de många tusen som ska komma sysselsättas på allehanda sätt i vårt avlånga land. Detta är en historia om misstänkta bedrägerier, falska utsagor och orättvisa bidrag som ett resultat av en dålig sammordning av myndigheterna som tappat bort tillsynen.

Osynkad Policy och Regelverk

Projekt Sanning har sedan gårdagen efterlyst någon person som är väl insatt i frågor om regler och policy eller sedvanliga normer för nyanlända personer som sysselsätts på olika slags arbetsmarknadsåtgärder i vårt land. Främst avser denna berättelse ett ärende som uppdagats i en mindre kommun i landet. Det handlar om en person som anlänt under förespeglingen att denne söker komma ifrån krigets fasor i ett nu välkänt land i mellanöstern.

Personen erhöll efter en tid en sysselsättning genom arbetsförmedlingens försorg under det såkallade aktivitetsstödet som kan utgå för en period om sex månader. Insatsen är främst ämnad för de som inte lyckats hitta en anställning av egna insatser och vad vi förstår idag an även omfatta migranter. För detta behöver vi kontakt med de berörda myndigheternas personal för att bekräfta vad de verkliga kraven på personer är som uppbär ekonomisk ersättning på detta sätt.

Enligt källor till Projekt Sanning rör det sig om en individ som under sex månader således fått aktivitetsstöd för att arbeta i en enklare befattning med fastighetsskötsel. Enligt personal och boende i fastigheterna kom många klagomål emot personen. Saker blev inte gjorda i tid, och om de utfördes gjordes det sällan fackmannamässigt. Den ekonomiska ersättningen utbetalades dock till personen och efter ett tag började informationen om individens bakgrund komma i dagens ljus.

Nu var det klagomål och besvär från denne själv som var upptakten till frågeställningar bland de boende. Det var fel på hyresgästerna, de klagar för mycket, de ringer felanmälan för mycket och så vidare. Dessa klagomål växlades av med kommentarer om att hen minsann inte behövde göra detta jobbet eftersom hen ägde själv fastigheter i Malmö värda närmare 4 miljoner kronor. Det var under hens status lät denne antyda, ibland genom hotfull röst och ibland genom otrevliga gliringar och kommentarer till boende i området.

Nu söker således vi uppgifter från olika myndigheter för att bekräfta hur reglerna för aktivitetsstöd är ämnade att efterlevas. Vid till exempel ansökan om socialt ekonomiskt stöd måste den enskile sälja all sin privata egendom som har ett värde överstigande 25,000 SEK innan bidrag kan beviljas. Finns det verkligen inget liknande krav i fallet för aktivitetsstöd från arbetsförmedlingen eller i de fall då migrationsverket står som part i kontakten med myndigheten?

Vart tog personen vägen?

För en kort tid sedan då vi började undersöka detta fallet framkom det även att personen inte längre är verksam för företaget ifråga. Enligt uppgifter till Projekt Sanning har vi erfarit att personen nu återvänt till sitt hemland. Om bidragen erhållna nu visar sig vara felaktigt utbetalade baserat på falska utsagor eller bedrägeri, ska då inte dessa betalas tillbaka till AF eller Migrationsverket? Om detta stämmer, hur ska Sverige och skattebetalarna nu få tillbaka pengarna då hen har lämnat kontinenten?

Har våra aktivitetsåtgärder och myndigheter blivit en oändlig bankomat för fastighetsägare med miljontillgångar?

Vi kommer fortsatt hålla ögonen på detta fall och liknande ärenden.

För Projekt Sanning
Mikael Jörgenstam

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *