Joakim Lamotte: Vad har hänt med Filip och Fredrik?

av | 12 september, 2018

I sitt senaste program säger programledarna att de vill gräva bort Skåne från Sverige eftersom så många röstar på Sverigedemokraterna där.

I ett annat program reder de ut för tittarna hur man känner igen en Sverigedemokrat på klädstilen. En kvinna iklädd trekvartsbyxor och foppatofflor visas upp i studion medan programledarna hånskrattar.

Samtidigt sprider svenska vänsterjournalister i mitt flöde texter om hur låg utbildningsnivå Sverigedemokrater har.

Personer som annars gärna diskuterar klass visar nu själva upp ett klassförakt utan dess like.

Men att Socialdemokraterna har sina starkaste valdistrikt i våra utanförskapsområden, exempelvis Rinkeby och Rosengård, reagerar ingen på. Är det några ställen i Sverige där väljarna har låg utbildning så är det just dessa platser. Varför genererar inte det några reportage?

Varför ses lågutbildade Sverigedemokrater som korkade bonnläppar medan lågutbildade Socialdemokrater ses som missgynnad arbetarklass?

Med Filip och Fredrik i spetsen visar Sveriges innerstadsjournalister just nu prov på sällan skådat folkförakt. För egen del vill jag som journalist försöka förstå människor, oavsett om de bor i Sjöbo eller Rinkeby.

Därför har jag till skillnad från många andra journalister valt att lyssna till Sverigedemokraternas väljare. Jag har lyssnat till fattigpensionärer som säger att de inte förstår varför de måste betala tusentals kronor för ett tandläkarbesök medan en asylsökande betalar 50 kronor. Jag har pratat med mammor vars barn inte längre kan gå och handla på ICA utan att bli rånade av invandrargäng. Jag har pratat med tjejer i vissa områden som inte vågar gå själva hem efter fotbollsträningen längre eftersom de blir så utsatta.

Visst har jag även pratat med folk som helt enkelt inte gillar invandrare och kallar dem för jävla pack, precis som jag har pratat med invandrare som tycker att svenska kvinnor är horor som man får göra vad man vill med.

Men varken invandrare eller SD-väljare är homogena grupper. Trots det pågår en generalisering i samhällsdebatten där det värsta klassföraktet kommer från vänsterhåll.

Självgodheten och överlägsenheten som präglar många journalister och debattörer just nu är allt annat än smickrande.

Filip och Fredrik är förövrigt ett programledarpar som inte är relevanta längre. De brukade vara ute och möta människor på ett varmt och roligt sätt, men nu har de börjat göra någon slags uppfostringsprogram i samma anda som Utbildningsradion. Vilket inte minst visade sig när de tog in Gudrun Schyman för att hålla föreläsning när Paolo Roberto skrev ett oskyldigt skämt på Instagram.

Filip och Fredrik har gått vilse i journalistbubblan i Stockholms innerstad och tyvärr tappat all folklig förankring, vilket avspeglar sig i deras tittarsiffror.

Deras valprogram hade endast 86 000 tittare. Som jämförelse hade mitt reportage från Sätra i Gävle förra veckan över 500 000 tittare.

Anledningen till att Filip och Fredrik inte har någon publik längre är sannolikt att de sparkar mer neråt än uppåt, precis som många andra i journalistbranschen.

Därför är jag glad att jag tackade nej till att vara med i Filip och Fredriks valprogram på kanal 5.

Joakim Lamotte

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *