”Hjälp oss, hjälp oss, al-Qaida har stormat vår kyrka. Hjälp oss. Hör du dom?”

av | 31 oktober, 2018

FB-påminner mig om en dag jag aldrig kan glömma. Massakern av syrisk-katolska i Bagdad den 10 oktober 2010. Jag var i en biljardhall på Kungsholmen i Stockholm när min mobil störde mig mitt i en intervju med en heroinist som jag ville göra ett reportage om. Samtalet var från Irak. Jag gick ut, tände en cigg och svarade. ”Hjälp oss, hjälp oss, al-Qaida har stormat vår kyrka. Hjälp oss. Hör du dom?” Jag hörde muslimska slagord och hot om att alla skulle dödas sekunderna innan kulsprutor började smattra. I kyrkan den dagen var det många barn och ungdomar. De hade samlats för att öva till kören och teaterpjäsen de planerade till bland annat julen. Mannen som ringde mig hade blivit deporterad från Sverige. Hans vädjan om hjälp fick mig först att frysa till is, sedan kom adrenalinet och hjärnan klarnade fort.

Jag skulle rapportera till omvärlden, göra alla medvetna om att sex terrorister ockuperat en kyrka och hotar att slakta alla inne i den. Det har gått en tid och jag minns inte alla detaljer, men jag tror att jag började med att ringa dig Margita, du var nyhetschef eller något sådant på Ekot den dagen. Eller så var du på utriket. Du bad mig att komma in. Medan jag fortsatte att prata med Bagdad och hörde när bland annat två unga präster ställde sig framför sin församling (för att skydda barnen och ungdomarna) och mottog en skur av kulor … Några på Ekot hjälptes åt med att försöka hitta information hos andra medier, BBC, CNN, al-Jazeera, men nyheten hade inte nått någon annan redaktion ännu. De hade i alla fall inte publicerat något. Ekot tvekade, då kunde inte SR heller publicera. Till sist kom vi överens om att man skulle intervjua mig i direktsändning och samtidigt ha med någon från Bagdad.

Det som då hette Al-Qaida i Irak och som sedan blev ISIS varnade alla kristna i Mellanöstern. En kristen kvinna skulle enligt dem ha konverterat till islam i Egypten. Men hennes familj hade tvingat henne att konvertera tillbaka och det var därför man slaktade kristna i Bagdad den kvällen. Och fler skulle bli dödade.

En tid senare var jag på plats i Paris för att vara med när den franska staten mottog lemlästade och skadade från kyrkan. Frankrike hade flugit in dem för att ge dem vård.

När jag kom hem till Sverige med det materialet, intervjuer med överlevare, frågade en svensk journalist mig, något jag aldrig kommer att glömma, jag blev nämligen så paff, varför jag som kristen (hur hon nu hade räknat ut att jag var troende) kunde rapportera om andra kristna. Jag svarade att jag inte hade en aning om vilken tro hon bekänner sig till eller inte och var dessutom ointresserad av det. Det jag ville prata om var att kristna och andra minoriteter i Irak befarade att de snart skulle vara utsatta för ett fullskaligt folkmord. Vilket de blev.

Ja, resten är historia som de säger.

Nuri Kino

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *