Sjukvårdslotteri kontra modern ättestupa

av | 10 november, 2018

Text: Madeleine E Lilja Rönnquist och Jan Ove Malmis ‍‍‍‍‍‍ ‍‍ ‍‍‍‍‍‍ ‍‍ ‍‍‍‍‍‍ ‍‍

Sjukvårdslotteri kontra modern ättestupa. Helt beroende av om du är asylsökande eller fattig pensionär, sjukskriven, arbetslös, eller är beroende av försörjningsstöd.

Våra folkkära, förlåt, folkvalda politiker pratar gärna, ofta och högt om jämlik och rättvis sjukvård för alla. Ingenting kunde vara mer världsrånvänt. Man stramar i stället upp den knappa vård som ännu finns kvar samtidigt som fattiga och pensionärer får betala medan vissa inte behöver betala alls. På socialdemokratiska kallas detta solidaritet. På ren svenska kallas detta att ställa grupp mot grupp, där de fattiga alltid förlorar.

På Vårdguidens hemsida finns en kategori som förklarar rättigheter eller kostnader för vård i Sverige för asylsökande/invandrade och/eller de som är på väg att utvisas. Som asylsökande ska du kunna visa upp ditt LMA-kort eller kvitto på mottagen ansökan. Vi återkommer till det, men först själva kostnaderna:

Besök hos läkare på en vårdcentral kostar högst 50 kr.
Läkarvård som ges efter remiss kostar högst 50 kronor.
Besök med remiss för annan sjukvårdande behandling än läkarvård kostar högst 25 kronor. Det kan t.ex. vara ett besök hos en kurator, sjuksköterska eller sjukgymnast.
Vård med inläggning på sjukhus är utan kostnad.
Läkemedel på recept kostar högst 50 kronor.
För asylsökande kostar en behandling hos en tandläkare 50 kronor om det är tandvård som inte kan vänta. Samma sak gäller för den som vistas i Sverige utan tillstånd, mer om detta kan ni läsa här: https://www.1177.se/…/Regler-och-rattigheter/Vard-i-Sverig…/?

Den här läsningen lämnar en fadd bismak i munnen. När ska vi få se en rättvis och jämlik vård? Närmare 250 000 svenska pensionärer har en pension som understiger 60 procent av medelinkomsten i Sverige vilket är cirka 11 000 kronor brutto i månaden (netto cirka 8 500). Det här kallas på ren svenska fattigdom och antalet fattiga ökar konstant från år till år.

Fattigpensionären är bortglömd. För att inte tala om hemlösa. På Vårdguidens hemsida står att alla ska behandlas lika. Både vi och ni som läser här förstår att det är snömos. Man blir förbannad helt enkelt. Det här handlar om människor som varken orkar eller kan stå upp för sina rättigheter. Det är också människor som de aktivistiska politikerna högaktningsfullt skiter i. Vi ser aldrig någon protestera för de utsattas räkning. Inget storbolag gör glass i deras namn för att synliggöra dem som utsatt grupp. Det är tyst.

Varken fattigpensionärer eller hemlösa har råd att gå till tandläkare eller övrig hälsovård eller ens hämta ut den medicin de behöver för att få leva några år extra. Pengar till att köpa glasögon så de kan lösa korsord, titta på TV eller annat sådant som förgyller vardagen kan dom bara glömma. Många tvingas låna pengar av sina barn för att kunna lösa de mest akuta behoven. Hur förnedrande är inte det? De som lever helt ensamma får helt enkelt klara sig så länge det går. Detta är förnedrande och än mer förnedrande är att på Vårdguidens sida se bilderna på leende asylsökande som inte behöver betala ett rutter öre.

Tittar vi på kostnader för svenska samhället, läs skattebetalarna, beräknar Migrationsverket att kostnaderna för asyl och invandring ligger omkring 270 miljarder kronor under fyra år. Detta gäller själva asylsökandet/invandringen, därtill kommer kringkostnader på ett flertal miljarder där ingen [sic] har en susning om vad slutnotan blir. Polis och ambulans som dagligen tvingas göra akuta ingripanden på något av de ymnigt förekommande asylboendena. Vad kostar detta? Och var tas dessa pengar ifrån?

Det gör oss rent ut sagt förbannade att asylsökande kommer före fattiga pensionärer, hemlösa och andra utsatta i samhället. De kan se sig om i stjärnorna efter den sjukvård och tandvård som de behöver och så väl förtjänar.

Det är en stor skam att Sverige tillåter att det finns närmare en kvarts miljon svenska fattiga pensionärer.
De pensionärer som trots alla uppförsbackar ännu är vid liv kommer aldrig hinna få uppleva politiker som tar deras problem seriöst. De får det motsatta. Annika Strandhäll (S) har upprepade gånger sagt det inte är flyktingmottagandet som belastar vården utan det är den åldrande människan som sätter press på den svenska sjukvården.

Då kanske Annika Strandhäll kan förklara hur fattiga och hemlösa kan sätta press på vården när de inte ens har råd att besöka den?
https://www.aftonbladet.se/…/strandhall-vardens-problem-ber…

Hur vore det om man i stället ärligt sa att samhället inte längre har råd att ge lika vård, att alla är jämlika, fast en del lite mer jämlika, och att somliga patientgrupper får stå tillbaka utan vård.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *