Thomas Gür: Vilka är de “stora religiösa traditionerna”?

av | 25 november, 2018

Tack, men nej tack.
Vilka är de “stora religiösa traditionerna”? Är det numerär eller andelen elever eller betydelsen av traditionen som skall avgöra? (Judendomen är t ex en “liten” religion både i världen och Sverige, men av oerhörd betydelse som religiös (och kulturell och historisk och litterär) tradition,)
Hur skall t ex shia och sunni-islam representeras?
Tänk om en elev som kommer från ett kristet hem går miste om shintoismens eller drusernas budskap som skulle tilltalat vederbörande?
Vad med Spagettimonstret och den osynliga rosa enhörningen? Är inte Scientologin en religion också?

“Rent konkret skulle det fungera såhär: skolan bjuder in representanter för de stora religiösa traditionerna. Det kan vara en imam, en präst och en pastor. Eller en pedagog från respektive tradition.
Sedan delas eleverna (i samråd med föräldrarna) upp i de traditioner där de känner sig mest hemma. Där får de undervisning utifrån sin tro. Lite som hemspråksundervisningen.
Allt skulle ske på skoltid.
– Vår nuvarande religionsundervisning är bra. Men för att ungdomar ska må bra behöver skolan hjälpa elever att hitta en existentiell förankring.”

Thomas Gür

Läs artikel här…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *